alexandraerika

Har funderat på varför det finns så mycket ? och varför i livet. Varför vet vi egnetligen så lite. Man tänker alltid varför händer det här? Varför gick det så? Varför sa jag det där? Varför är jag som jag är? varför ser jag ut som jag gör?Varför ska människor må illa? Varför finns elände? Varför är inte världen en helt bra plats utan krig och sorg? Varför kan inte alla få va lyckliga och leva sitt liv fullt ut om vi nu har fått ett liv? Det tjänar ju inget till att det finns krig, elände, sorg, bråk, sjukdomar, illamående och ja allt vad som nu finns. Varför inte bara få skratta och va glad och leva sitt liv och tänka att allt har varit så roligt och man älskade livet sen när man blir gammal och sitter och stickar i sin fåtölj eller nåt. Det finns så otroligt mycket varför och frågetecken i livet. Först kommer det där VARFÖR är det såhär? VAD ska man göra? Sen kommer det VARFÖR blev det så? Sen blir det NÄR ska det bli annorlunda/bättre? Och så fortsätter det med Varför varför varfö? det finns nog ingen ände!

T.ex. Varför tänkte jag på det här just nu och Varför ville jag skriva det?

Hmm. jag har inga svar på den där saken Varför den kommer nog att förbli ett VARFÖR?

Blev ett långt inlägg nu men..